Sidor

tisdag, april 23, 2013

Premiärloppet 10K





I lördags sprang jag Premiärloppet i Göteborg och puh.....vilken bana! Springer vanligtvis i Skatås och Delsjön men denna terrängbana var jag faktiskt inte beredd på. Och backarna! Ett tag kändes det som om de avlöste varandra en efter en. Bestämd på att inte sänka farten kämpar jag mig upp, kippandes efter andan, får en belönande sluttning och....plötsligt tronar sig en ny backe upp framför mig! 

I huvudet hör jag Solviking ledarna: Jobba med armarna! Sträck på er! Upp på framfoten! Det tillsammas med en peppande spellista i hörlurarna hjälpte verkligen. Benen skrek av mjölksyra men jag ville inte gå i mål och med känslan att jag kunde pressat mig ytterligare i backarna. För att inte bli besviken fick jag säga till mig själv redan i början av loppet att inte tidsmässigt jämföra med Scotland Run i New York, som var på asfalt och plant underlag.

Så spurtar jag, överraskad att jag faktiskt hade kraften, de sista metrarna in i mål och får tiden....00.51.43. Yay! 
Det trodde jag ärligt talat inte, klart bättre än vad jag vågade hoppas på. Detta var definitivt en utmaning som gav mig motivation att pusha mig ännu mer på intervallpassen!

Tack till Sävedalens AIK som arrangerande detta lopp!

Last Saturday I ran the race Premiärloppet in Gothenburg and....what a running route! That I wasn't prepaired for. And the uphills, one after another! But I was determined to keep the same pace even if my legs were screaming. I didn't want to cross the finish line knowing I could've pushed myself even more. In my head I went trough the running club coaches technical pointers. That plus a motivating playlist really helped! To not get disappointed I told myself not to compare the time with Scotland Run in New York, because of the completely different terrain and track. 
But then I cross the finish line at 00.51.43 way better than what I've hoped for! This race was a challenge that definitely motivativated me to push myself even more at the interval training sessions!


Ready, set....

Go!



219 is a magic number ;)





The running route

The fastest man....

And woman! That is some strong legs right there....

Last sprint!



Breathe....



Me and my mom who's the woman behind the camera!


Dad stretching it out, didn't do the race but still went out for a run. 


It was the perfect running weather!




Ouch! Really need to get more flexible in those hip flexors...

Just after crossing the finish line, the best feeling!


Photos taken by Annika Lagerqvist, 50syaf.blogspot.se


LINKS





















2 kommentarer:

  1. Hur många är lika fashionabla vid tävlingar som du?! Inga!

    SvaraRadera