Long time no see! Det har varit ganska hektiskt den senaste månaden men ärligt talat har det också varit en känslomässig berg och dahlbana. Sedan jag kom hem ifrån New York för ett år sedan har jag känt mig väldigt vilsen. Under mitt år där gick jag som man säger in i väggen, eller snarare kraschade.
Det är mycket undantryckta känslor sedan långt tillbaka kring min dåliga självbild, osäkerhet och krav på mig själv som jag börjat konfrontera, och de sitter djupare än vad jag trott. Inser att jag aldrig riktigt lyssnat på mina egna känslor och det gör att jag ständigt ifrågasätter mig själv.
Ni kanske minns att jag nämnde en yoga workshop i mitt inlägg, Namaste NIKE? Det var med Camilla Bergström som var på besök ifrån Los Angeles och temat hette "Letting Go". Det som berörde mig mest var hur hon började klassen med att helt ofiltrerat öppna upp sig. Känslor jag kände igen mig i och ständigt brottas med men är rädd för att prata om. Det gav mig en spark i baken att också våga, men som Camilla dessutom sa, att ha mer tålamod och inse att detta är ingen quik fix. Sakta men säkert har jag börjat stärka mig inifrån för att bit för bit kunna riva ner den där väggen.
Translation
A side from a hectic last month, it's also been an emotional roller coster. Since I got back from New York one year ago I've felt very lost. I've started to confront lots of surpressed emotions about my poor self image and insecurities I've struggled with for as long as I can remember. I realize that I've never really listened to my own feelings which is one of the reasons why I'm questioning myself all the time.
What touched me the most at this yoga workshop in August with wellnes coach and yoga instructor Camilla Bergström was how she started the class with opening up about herself. Feelings I could relate to and struggle with on a daily basis but are too scared to talk about. It gave me a little kick in the butt to have more courage in myself but also be patient. Because strenghtening yourself from the inside is no quik fix, but slowly I'm getting there.
Camilla Bergström
I was wearing
